SVERAK:S årsmöte 20 och 21 mars 2010 i Örebro 

Detta reportage visar hur jag personligen har uppfattat mötet och får därför inte missuppfattas som ett protokoll. Det kan också innehålla kontroversiella åsikter.

Reportaget består av fyra sidor

Örebro slott omgivet av frusen vallgrav.

På de tre senaste av SVERAK:s årsmöten, som jag har besökt, har jag slagits av den påtagliga ökningen av kunskapsnivå som har skett jämfört med 20 år tillbaka i tiden. Idag har många delegater och andra funktionärer inom SVERAK privat en hög utbildning såsom advokater, datakunniga, veterinärer etc. Detta har naturligtvis kommit förbundet  och våra katter till nytta. Dock sker fortfarande olycksfall i arbetet.

I samband med att olika gener för våra katters sjukdomar identifieras och en del andra orsaker också, börjar det bli modernt med hälsoprogram. Inte en dag för tidigt, då liknande länge har förekommit inom både hund och avel med andra djur. Här var mötets delegater dock tyvärr så dåligt pålästa att de kunniga kördes över. För att kunna rösta och fatta beslut i liknande frågor krävs en grundläggande kännedom om vad hälsoprogram är, i vad mån de överhuvudtaget behövs för respektive sjukdom och hur man för varje enskild sjukdom bör utforma dessa program grundat på tex i vilken frekvens sjukdomen förekommer, hur den kan identifieras osv. En del av de beslut, som fattades på årsmötet i dessa frågor, var inte bra och kan bidra till att ännu fler flyr förbundet.

Valen i år kändes mer kontroversiella än förra året. HÄR hade man satsat på att vara förberedd. Man kunde uppfatta det som det mest välregisserade Fiffel&Båg jag någonsin sett. Många upplever ett behov hos förbundet att prioritera medgörlighet, även när det blir på bekostnad av kunskap. Att kunna ta vara på kapacitéen hos duktiga människor som kan bilda sig en egen åsikt, är inte aktuellt. Detta är ju ingen nyhet, men upplevs av ett alldeles för stort antal människor som besvärande. Förbundet tappar för närvarande medlemmar, trots att antalet katter och kattägare ökar i landet. Är detta en följd av lågkonjunkturen eller ett utslag av missnöje från folket? Kan det vara så allvarligt att det är dags att hyra in en oberoende konsult för att göra en analys av läget? Det gäller ju inte bara vid valen utan även löpande under året upplever många en väldigt avvisande attityd emot folk, som försöker hjälpa till.

Katta, åhörare, med Stellan i bakgrunden, styrelsen	Annette, förbundsordförande och FIFes president

Helle, Lotta, Annika, Stellan och Camilla

Lotta, Annette och Annika i hotellets foajé

Arrangemangen kring mötet var i stort sett bra. Det kändes spännande med middag på slottet och det var en fin gest av stylelsen att, då hotellet inte räckte till alla, själva flytta sig och funktionärer till det intilliggande hotellet. Jag hörde att det var väldigt uppskattat. Det är naturligtvis inte lätt att få allt så smidigt och väl fungerande på en så stor kongress. Så fallerade dock tex möjligheterna för åhörarna under själva mötestiden. Man kan tycka att åhörare bara är åhörare, men det faktum att alla andra har resa och uppehälle betalt medan dessa åhörare med sitt väldiga brinnande intresse lägger ut i vissa fall en halv månadslön för "nöjet" att lyssna, så kanske man åtminstone kunde få bord att sitta vid. Det är inte helt lätt att balansera pärmar, lösblad, dricka, glasögon etc i knät. Och vid förfrågan blir det VÄLDIGT klargjort att man är där på nåder och att förbundet inte på något vis uppskattar det intresse man visar.

When the government fears the people, there is liberty.
When the people fear the government, there is tyranny.
Thomas Jefferson

Konferenslokalen

Till sist skulle jag vilja ge en eloge till Eva Porat, som ledde mötet. Precis som tidigare år, är hon en helt suverän mötesordförande och det bidrar till den höga kvalitén mötet ändå hade.

Eva

Föreningen Ädelkattens två delegater och tre åhörare åkte i gemensam bil upp under fredagseftermiddagen. Vi hade trevligt tillsammans under alla tre dagarna. En liten shopping strax efter framkomsten och jag var ägare till mina första tights. För vår del innehöll hela kongressen två supéer, en lunch och tre fikatillfällen. Jag organiserade inte riktigt att få sitta bland vänner, vilket fick till följd att jag lärde känna en massa nya spännande människor. Tyvärr dock på bekostnad att jag hade velat umgås mer med långväga kompisar. Men man kan ju inte få allt här i livet.

Efter över 40 års arbete inom förbundet omvaldes inte Eiwor

Under en av pauserna visade SVERAK ett bildspel om WCC som försöker organisera alla världens kattorganisationer. Tanken är att hålla ett gemensamt möte varje år ofta i kombinerat med en utställning. Under deras links finns en lista på de olika förbunden och länkar till respektive sidor

Vi fick också se ett bildspel med vilda kattarter.  Vissa förbund tillåter hantering av vilda arter och korsningar med dessa, andra arbetar för att skydda katterna. Detta kan naturligtvis skapa konflikter.
Exempel som visades var, Savannah, F1 ger fertila honor, Ashera, Safari Cat, California Spangled Cat, Chausie, Ojos Azulies, defekt semiletal gen, Pixibob, dominant defekt gen ofta kombinerad med polydaktyli, en annan defekt, Scottish Fold, defekt gen som stör broskbildningen i katten och kan påverka var som helst i kattens kropp inte bara i öronen, American ringtail, där man har hittat både en dominant och en recessiv gen, Munchkin, och andra dvärgvarianter, Squitten, American Curl, Skokun Dwarff Cat, och ett antal andra dvärgkatter mer eller mindre sunda.

SVERAK, till skillnad från TICA, tar kraftigt och på goda skäl avstånd från de flesta av dessa osunda hybrider. Låt er inte luras av den propaganda som förespråkarna för dessa raser bedriver.

Michael, förbundskassör

Det egentliga mötet började med en diskussion om ekonomin. Förbundet behöver pengar för att kunna genomföra planerna att lägga ut våra stamtavlor på nätet och för att kunna vidareutveckla utställningsprogrammet. Utställningsprogrammet ska prioriteras framför stamtavlorna. Vissa avgifter inom förbundet så tex stamtavlorna, höjdes för att lösa en del av problemen. Medlemsantalet sviker, något man kanske borde analysera?

En stamtavla kommer 2011 att kosta olika för diplomerade och icke diplomerade uppfödare, 200:- resp 300:- Detta för att det ska vara värt att diplomera sig.
Avgifterna för halv och dubbel höjdes också.
Ett stamnamnbevis kommer 2011 att kosta 100:-, huskattbeviset höjdes till 150:- och utställarpengen från 5:- till 10:-. Den senaste avgiften kan komma att bli besvärande för de klubbar, som anordnar utställningar, men är samtidigt viktiga pengar för förbundet.

Fråga
År 2008 lämnade SVERAK dispens till Danmark att anordna utställning samma dag som en svensk klubb med  O km avstånd till den svenska klubben. Då detta inte förorsakat något problem förlängs nu dispensen ytterligare 2 år.

Motionerna
Alla motioner som skulle klubbas för andra gången angående den nya organisationen, gick igenom

Nya motioner för 2010
Som ska vidare till FIFe

M 1 FMK 2, FIFes EMS-koder

Ny text:

SPH *39 obestämd maskning

Motivering:

Det är ofta omöjligt att se vilken maskning en hårlös katt har. Ögonfärgen är inte ett säkert sätt att se det på, eftersom hela skalan av färgerna blått-turkos-grönt, kan ses på sphynxar, oavsett om katten är siames- tonkines- eller burmamaskad.

Alla maskade sphynxar tävlar i samma grupp på utställning och det är heller inga poäng på vare sig kropps- eller ögonfärg. Vi vill att den nya koden ska kunna vara möjlig att använda, men man ska fortfarande kunna registrera dem som 31, 32 eller 33, om man vill, precis som det är med mängden vitt (01, 02, 03 eller 09)

Motionen bifölls av mötet

M 2 MSK 2, FIFes rasstandard för PER/EXO

Ny text:

• Scale of points Point Total 100

• Head General shape, breadth and length of the nose, stop, jaws and teeth, forehead, chin plancement, size and shape of the ears shape, size and placement of the eyes 25 ändras till 20

• Eyes colour Shape, size, placement and colour 15 ändras till 20

• Body shape, length, size, bone structure thickness and height of the legs, shape of thepaws tail and its length 25

• Coat colour, markings and pattern, tipping and patching, points quality and texture length and density 30

• Condition 5

Motivering:

Perserns/Exoticens ögon är mycket viktiga för det totala uttrycket - inte bara ögonfärgen. Genom att lägga allt som rör ögon (färg, form, storlek och placering) i samma del lyfter det fram en av de detaljer som är allra mest karaktäristiska för rasen.

Motionen bifölls av mötet

Detta innebär att man inte tagit hänsyn till att försöka bibehålla generellt att alla raser ska ha 50 p på typ som tidigare har ansetts viktigt

M 3 Rasrådet, DRX, FIFes rasstandard

Ny text:

Nose: short, with the rounded forehead giving the impression of a stop.

Motivering:

Nuvarande lydelse: "Nose: very short, with the rounded forehead giving the impression of a stop". I standarden för PER/EXO så står det "short nose" medan det står "very short nose" i DRX standarden. DRX ska självklart inte ha kortare nos än en perser/exotic. Det finns risk för att standarden feltolkas och alltför korta nosar premieras på utställning. Vi anser detta vara en felskrivning i standarden som bör rättas till.

Motionen bifölls av mötet

Motioner rörande SVERAK:s stadgar

M 9 REK 1, SVERAKs stadgar 3.1

Ny text:

Medlemskap beviljas, efter skriftlig ansökan, av SVERAKs styrelse. I medlemsansökan ska den ansökande klubben bifoga resultat- och likviditetsbudget för de kommande två verksamhetsåren samt sina stadgar, där det ska framgå följande:

1. a) att klubben förbinder sig att följa SVERAKs respektive FIFes stadgar och regler

2. b) var klubben har sitt geografiska säte

3. c) organisationsnummer

Det ska av klubbens namn framgå att det är en kattklubb. Klubben ska vid tillfället för medlemsansökan ha minst 25 fysiska medlemmar.

SVERAKs styrelse handlägger ärendet sedan eventuellt erforderliga kompletterande uppgifter inhämtats om den sökande klubben.

Vidförändring av stadgarna ska nytt exemplar insändas till förbundet.

Motivering:

Då det tyvärr har hänt att nya klubbar inte har kunnat fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot förbundet fick Regelkommittén i uppdrag att se över rutinerna för att godkänna nya klubbar och detta arbete resulterade i denna motion.

Genom att kräva in budget får förbundet bättre koll på att det finns möjlighet för klubben att klara sin ekonomi. Ett krav på minst 25 medlemmar garanterar även det en viss inkomst för klubben.

Observera att detta krav på antal medlemmar enbart gäller vid ansökningstillfället så om någon klubb har mindre än 25 medlemmar efter att klubben blivit ansluten till SVERAK är det alltså ok.

Motionen bifölls av mötet

M 10 REK 3, SVERAKs stadgar 3.1

Ny text:

Enskild medlem

Enskild medlem får endast inneha medlemskap i en ansluten klubb. Undantag görs för stödmedlemskap, det vill säga medlemskap som inte ligger till grund för röstlängd för ansluten klubb enligt 3.5 och 4.5. Enskild medlem, med medlemskap som ligger till grund för röstlängd för ansluten klubb, ska ha fullvärdig rösträtt inom den egna klubben.

Inträde för enskild medlem avgörs av respektive ansluten klubb ensam.

Motivering:

Det är viktigt att alla medlemmar kan göra sin röst hörd i förbundsfrågor. Varje medlem i en klubb ska ha samma möjlighet att påverka den egna klubben när det till exempel gäller ställningstaganden inför förbundets årsmöte. Detta gör att vi som förbund måste kräva att allas röster väger lika tungt inom den egna klubben.

Motionen bifölls av mötet

M 12 RAK 1, SVERAKs stadgar 5.8

Ny text:

5.8 Rasråd

Rasernas uppdelning i olika Rasråd bestäms av SVERAK. Dessa kan vara ett råd för en ras eller ett gemensamt råd för två eller flera syskonraser. För att ett rasråd ska anses aktivt, ska det bestå av minst 5 medlemmar. Rasråden är remissinstans i frågor rörande den specifika rasen. Rasråden ska även samarbeta med hälsokommittén i sitt arbete med hälsoprogram och hälsofrågor. Medlemskap i rasråd är öppet för enskild medlem i SVERAK-klubb. Ansökan om medlemskap i ett rasråd sker genom att till SVERAK erlägga av årsmötet fastställd avgift. Rasråd utser samordnare mot SVERAK. Av rasråd utsedd samordnare ska bekräftas av SVERAK.

Bildning av rasråd

Om rasråd saknas för enskild ras kan ansökan om att få bilda ett rasråd skickas till raskommittén. I ansökan ska anges vilka medlemmar som vill delta samt vem som valts till samordnare. Minst fem (5) medlemmar krävs. Raskommittén lämnar rekommendation till SVERAK:s styrelse. Styrelsen har slutligt bemyndigande att besluta om nytt rasråd samt bekräfta vald samordnare. Raskommittén har rätt att avvisa ansökan med angivande av motivering.

Motionsrätt

Rasråd har rätt att lämna en motion per år, som rör den egna rasen, till SVERAK:s årsmöte. Motion ska vara SVERAK:s kansli tillhanda senast 1 december före aktuellt årsmöte.

Ordningsregel: Rasråd

Rasrådets uppgifter kan bland annat vara att:

1. aktivt arbeta med hälsofrågor för rasen, utarbeta hälsoprogram för rasen i samarbete med SVERAK:s hälsokommitté och vara remissinstans för hälsoenkäter

2. besvara och/eller kommentera motioner gällande rasen inför SVERAK:s årsmöte och FIFe:s Generalförsamling, hjälpa till med information, texter och eventuellt bilder vid raspresentationer inom SVERAK:s verksamhet, till exempel i Våra Katter, på SVERAK:s hemsida, presentationsmaterial, PR sammanhang och förmedla kontakter vid förfrågningar från intresserade, allmänhet och massmedia

3. ordna seminarier och föreläsningar, föra förteckning över avelshanar, kattungeförmedling, hjälpa till vid frågor om import/export av katter och ge råd till nya uppfödare.

Beslut i rasråd

Beslut i frågor rörande rasrådet och dess arbete kan tas i samförstånd utan omröstning. Om inte någon anmäler en avvikande åsikt på ett förslag anses en majoritet stödja förslaget. I annat fall ska rasrådet ordna en omröstning för sina medlemmar. Omröstning kan ske via e-post till valfri person (behöver inte vara medlem i rasrådet) under en begränsad tid, dock minst tio dagar, eller på annat sätt som rasrådet har beslutat. Beslut tas med enkel majoritet (röstning mellan två förslag) eller relativ majoritet (röstning mellan fler än två förslag). De som ej aktivt röstat anses ha lagt ner sin röst.

Samordnare i rasråd

För att kunna utses som samordnare ska av årsmötet fastställd avgift vara förbundet tillhanda senast den 31 januari innevarande år. Val av samordnare sker alltid via omröstning och med enkel majoritet. Finns fler än två kandidater till samordnarrollen sker först en omröstning med relativ majoritet varefter enandra omröstning sker med enkel majoritet mellan de två kandidater som fått flest röster i första valomgången. Val ska ha förrättats senast den 28 februari för innevarande år och resultatet skickas till SVERAK. Raskommittén bereder samtliga resultat och valda samordnare bekräftas sedan vid SVERAK:s styrelses konstituerande möte. Val av samordnare sker för en period om ett (1) år. Om samordnare under innevarande verksamhetsår ej kan fullfölja sitt uppdrag ska ett fyllnadsval i rasrådet genomföras enligt angiven procedur. Samordnares uppdrag gäller fram tills ny omröstning har avhållits och resultatet bekräftats.

Samordnarens roll, utöver att vara enskild medlem i rasrådet, innebär att:

1. sammanställa rasrådets beslut i olika frågor

2. fungera som språkrör i rasrådets ärenden gentemot SVERAK:s styrelse

3. fortlöpande ta emot nya medlemmar samt upprätta en medlemsförteckning som kontinuerligt sänds till SVERAK:s kansli för kontroll av klubbmedlemskap och betalning av avgift

Rasrådets medel

Inbetalda medlemsavgifter bokförs på konto öronmärkt för respektive rasråd. Under året äger rasrådet rätt att äska medel från kontot för rasspecifika aktiviteter under verksamhetsåret. Om inget äskande sker överförs medlen till nästkommande kalenderår. Medel från kontot används även för utlägg som uppstår för rasrådssamordnaren i samband med arbetet med e-postlistor, webbadministration och liknande. Samordnaren äger rätt att äska minst 300 kronor och maximalt 2000 kronor per år. Äskande att få använda pengar på rasrådets konto sker till SVERAK:s styrelse enligt rutiner fastställda av SVERAK.

Motionen bifölls av mötet

M 15 REK 2, FIFes och SVERAKs regler för Uppfödning och stambokföring, 4.2.3 Nat. tillägg

Tillägg av text

Ny text:

Nödvändiga intyg är:

...

Intyg om DNA-test eller andra test om det finns hälsoprogram för den aktuella rasen som kräver test. Intygen ska visa att uppfödaren har följt rådande avelsprinciper enligt befintliga hälsoprogram.

Motivering:

Hälsokommittén och rasråden har gjort ett utomordentligt arbete med befintliga hälsoprogram och fler program är på väg. Vi behöver få in det som är krav i regelverket och på så sätt göra hälsoprogrammen mer fristående och lättare att uppdatera. Observera att i denna motion står det att hälsoprogrammet ska kräva testet för att uppfödaren ska vara tvungen att skicka in ett intyg vid registrering av kull.

Motionen bifölls av mötet

M 17 Rasrådet, MCO, FIFes och SVERAKs regler för Uppfödning och Stambokföring

2.7.1 Nationellt tillägg

/ SVERAKs Hälsoprogram

Ny text:

Hypertrofisk Kardiomyopati (HCM) hos Maine Coon

Hälsoprogrammet antogs av SVERAK:s årsmöte 2010.

1. Syfte

Syftet med hälsoprogrammet är att motverka att katter med HCM används i avel.

Hälsoprogrammet bygger på ultraljudsundersökning och DNA-test.

2. Bakgrund

HCM (hypertrofisk kardiomyopati) är en ärftlig sjukdom som leder till förändringar av strukturen i och tjockleken på hjärtväggarna. Sjukdomen kan leda till vänstersidig hjärtsvikt, blodproppar eller plötslig död. HCM är den vanligaste hjärtsjukdomen på katt. Sjukdomen är progressiv och finns inte där när katten är nyfödd. Hur tidigt symptomen utvecklas varierar avsevärt. Det finns inget botemedel mot sjukdomen.

I dagsläget är en mutation känd. Detta är en mutation i myosinbindande protein C 3 (MyBPC 3), även kallad HCM1.

För att hitta drabbade katter så tidigt som möjligt och fastställa katternas DNA-status används detta hälsoprogram.

3. Omfattning

Hälsoprogrammet innebär att uppfödare av rasen Maine Coon inom SVERAK rekommenderas att:

• ·         följa de avelsprinciper som beskrivs i punkt 4

• ·         informera kattungeköpare om HCM och detta hälsoprogram

• ·         DNA-testa alla avelsdjur för HCM1, om inte kattens båda föräldrar är känt negativa för mutationen

• ·         fortsätta att ultraljudsundersöka katterna eftersom detta hjälper till att hitta katter med HCM orsakad  av  andra mutationer än HCM1

• ·         bidra till framåtskridande hälsoarbete genom att resultatet av undersökningen rapporteras i enlighet med internationellt hälsoprogram av deltagande veterinär

4. Avelsprinciper

4.1 DNA-test för HCM1

• ·         Katter som är homozygota för HCM1 bör inte användas i avel.

• ·         Katter som är heterozygota för HCM1 kan användas i avel om katten anses vara viktig för att bevara den genetiska variationen. Eftersom det i dagsläget inte finns något objektivt sätt att säga exakt vilka katter som är viktiga för att bevara genetisk variation och vilka som inte är det, måste det vara upp till varje kattägare att använda sitt eget omdöme här.

• ·         En heterozygot katt bör bara paras med en negativ frisk katt, för att minska risken för att man får sjuka katter. Allt eftersom arbetet framskrider bör negativa kattungar väljas från dessa linjer för att användas i avel.

• ·         Det är förstås inte rimligt att låta avliva DNA-positiva kattungar/katter som är friska och mår bra. DNA-positiva katter kan leva långa, friska liv trots sin gendefekt.

4.2 Ultraljudsundersökning

• ·         Katter med diagnosticerad HCM ska inte användas i avel.

• ·         Katter med normalt hjärta och utan nära släktingar med diagnosticerad HCM kan användas i avel.

• ·         Katter med resultatet equivocal (gränsfall) behandlas enligt följande:

• o   Under 2 år gammal. Om katten var under två år gammal när testet gjordes rekommenderas det att man tills vidare inte avlar på katten, utan istället testar man igen när katten är över 2 år gammal.

• o   Mellan 2 och 3 år gammal. Om katten var mellan två och tre år när testet gjordes kan vid behov en (1) kull tas, om katten inte har någon kull tidigare. Den andra föräldern bör då förstås ha ett helt normalt hjärta och inga nära släktingar med konstaterad HCM. Uppfödaren bör ansöka om att belägga dessa kattungar med avelsförbud tills vidare. Detta avelsförbud kan hävas om högrisk-föräldern är normal eller fortfarande equivocal vid test efter 3 års ålder.

• o   Över 3 år gammal. Om katten var över tre år gammal när testet gjordes kan avel ske, men paras då enbart med katter med helt normalt hjärta och inga nära släktingar med HCM.

• o   Om en katt med equivocal hjärta också har en nära släkting med HCM, så bör man vara extra försiktig.

• ·         Om en katt har upptäckts ha HCM rekommenderas följande för kattens nära släktingar:

• o   Avel på dessa katter rekommenderas inte förrän efter OK test vid 2 års ålder.

• o   Hjärtat normalt vid 2-3 års ålder. Då tas maximalt en (1) kull på katten, om katten inte har någon kull tidigare. Den andra föräldern bör då ha ett normalt hjärta och inga nära släktingar med konstaterad HCM. Uppfödaren bör ansöka om att belägga dessa kattungar med avelsförbud tills vidare. Detta kan hävas om högrisk-föräldern fortfarande är OK vid test efter 3 års ålder.

• o   Hjärtat normalt efter 3 års ålder. Om katten fortfarande är OK vid test efter 3 års ålder, så kan avel ske som vanligt på katten. Dock lämpligen parat med mer riskfri partner (ej equivocal eller katt med drabbad nära släkting).

• ·         Som nära släktingar räknas här helsyskon, föräldrar och avkommor.

5. Varaktighet

Rasrådet för Maine Coon och SVERAK:s hälsokommitté följer kontinuerligt upp de rön och resultat som kommer. Med utgångspunkt från statistik från hälsoprogrammet och aktuell forskning tar Rasrådet och Hälsokommittén gemensamt ställning till om hälsoprogrammet ska fortsätta i sin nuvarande form eller ändras.

Motionen bifölls av mötet

M 18 HK 1, SVERAKs hälsogrogram, ABY/SOM – PK-brist

Ny text:

Pyruvatkinasbrist (PK-brist) hos abessinier och somali

Hälsoprogrammet antogs av SVERAK:s årsmöte 2009. Det gäller från den 1 juli 2009.

1. Syfte

Syftet med hälsoprogrammet är att förhindra att det föds katter med dubbla anlag för PK-brist.

Hälsoprogrammet bygger på DNA-testning.

2. Bakgrund

PK-brist beror på en ärftlig defekt på enzymet pyruvatkinas. Enzymet fungerar inte normalt, vilket leder till perioder av svår blodbrist (anemi). PK-brist ärvs recessivt, dvs det krävs att båda föräldrar har det defekta anlaget för att avkomman ska bli sjuk.

3. Omfattning

Hälsoprogrammet innebär att uppfödare av abessinier och somali inom SVERAK förbinder sig att:

• • endast genomföra parningar där minst en av katterna är PK-normal

• • följa de avelsprinciper som ingår i programmet (se punkt 4)

• • förse SVERAKs kansli med intyg om DNA-test som styrker att avelsprinciperna har följts i samband med registrering av kullen (se nedan)

4. Avelsprinciper

Följande avelsprinciper gäller:

• • PK-bärare får endast paras med katt som är PK-normal

• • Avkomma i första generation efter fritestade (PK-normala) katter betraktas som

• PK-normal

• • katter med dubbla anlag för PK-brist får inte användas i avel

Intyg om DNA-testning

Uppfödaren ska i samband med registrering av kattungar skicka intyg från DNA-testning av föräldrarna till kullen (eller deras föräldrar i det fall hanen och/eller honan man avlat på är avkomma i första generation efter fritestade katter) till SVERAK:s kansli. Uppgifterna förs in i SVERAK:s stambok.

Dokumentationen i satmtavlan sker enligt följande formuleringar:

• PK-bärare enligt DNA-test

• PK-normal enligt DNA-test

• PK-normal enligt DNA-r test på föräldrar eller föregående generation

5. Varaktighet

I december varje år förser SVERAKs kansli Rasrådet och Hälsokommittén med en sammanställning över de intyg som kommit in under året (antal intyg och antal bärare). Med utgångspunkt från statistiken tar Rasrådet och Hälsokommittén årligen gemensamt ställning till om hälsoprogrammet ska fortsätta i sin nuvarande form eller ändras.

Motivering: Förtydligande och omstrukturering av nuvarande hälsoprogram.

Rasrådets yttrande: Rasrådet har fått ta del av motionen, men lämnar inget förslag till beslut.

Motionen bifölls av mötet

Enligt upprörda abessinieruppfödare på mötet hade delegaterna ingen aning om vad de röstade på eller hur nödvändigt programmet var. Det är beräknat att kosta uppfödarna runt en miljon kronor. Sjukdomen anses tydligen redan nästan utplånad genom frivilliga odokumenterade DNA-tester, liknande de vi gör på Brittiska Korthår mot PKD.  Rasrådet fick drygt en vecka på sig att inkomma med svar och hann därför inte komma med ett svar där alla deltagare i rådet var tillfrågade. Låt gärna detta vara ett varnande exempel. Vår ras är ännu större.

M 20 HK 2, SVERAKs hälsogrogram, ABY/SOM – PRA

Ny text:

Progressiv retinal atrofi (PRA) hos abessinier och somali

Hälsoprogrammet antogs av SVERAK:s årsmöte 2008.

1. Syfte

Syftet med hälsoprogrammet är att förhindra att det föds katter med dubbla anlag för PRA.

Hälsoprogrammet bygger på DNA-testning.

2. Bakgrund

PRA är en ärftlig ögonsjukdom som nedärvs recessivt, detta innebär att båda föräldrarna måste bära anlaget för att avkomman ska drabbas. Det finns några olika genetiska defekter som leder till PRA. Den vanligaste mutationen är rdAc som förekommer hos flera kattraser. PRA hos abessinier och somali är mest känt men rdAc finns även hos bland annat siames och ocicat.

PRA (progressiv retinal atrofi) är en ärftlig degeneration (förtvining) av näthinnan som leder till att kattens så småningom blir blind. Sjukdomen går idag inte att bromsa eller bota.

Den form av PRA som har beskrivits i Sverige (rdAc) nedärvs recessivt. Anlagsbärare, katter som bara har enkel uppsättning av sjukdomsanlaget, har ingen kliniskt påvisbar nedsättning av synen och näthinnans utseende är också normalt.

3. Omfattning

uppfödare inom SVERAK förbinder sig att:

• • DNA-testa katter som används i avel, om inte båda föräldrarna har DNA-testats fria

• • följa de avelsprinciper som beskrivs i punkt 4

• • skicka intyg på genomförda tester till SVERAK:s kansli för införande i stamboken

• • informera kattungeköpare om PRA och detta hälsoprogram

• Man rekommenderar att alla katter ögonlyses någon gång under livet. Detta gör att man lättare kan upptäcka PRA och andra ögonsjukdomar.

4. Avelsprinciper

Följande avelsprinciper gäller:

• • rdAc- normal katt paras med rdAc- normal katt.

• • rdAc- normal katt paras med rdAc- bärare.

• • katt med dubbelt rdAc-anlag får inte användas i avel avkomma i första generationen efter fritestade (PRA-normala) katter betraktas som PRA-normala

Om en önskad parning inte uppfyller kraven måste uppfödaren skicka en ansökan med angivande av skäl till SVERAK, som kan godkänna parningen. Ansökan ska vara godkänd innan parning får ske.

5. Intyg on DNA-testning

Kattens ägare ansvarar för att DNA-intyget har korrekt uppgift om kattens namn, registreringsnummer och id-nummer.

Uppfödaren ska i samband med registrering av kattungar skicka intyg från DNA-testning av föräldrarna till kullen (eller deras föräldrar i det fall hanen och/eller honan man avlat på är avkomma i första generationen efter fritestade katter) till SVERAK:s kansli Uppgifterna förs in i SVERAK:s stambok.

Dokumentationen i stamtavlan sker enligt följande formuleringar:

• PRA-bärare enligt DNA-test

• PRA-normal enligt DNA-test

• PRA-normal enligt DNA-test på föräldrar eller föregående generation

5. Varaktighet

I december varje år förser SVERAK:s kansli rasrådet och Hälsokommittén med en sammanställning över de intyg som kommit in under året (antal intyg och antal bärare). Med utgångspunkt från statistiken tar Rasrådet och Hälsokommittén årligen gemensamt ställning till om hälsoprogrammet ska fortsätta i sin nuvarande form eller ändras.

Motivering: Förtydligande och omstrukturering av nuvarande hälsoprogram. Separerar hälsoprogrammen efter ras.

Rasrådets yttrande: Rasrådet har fått ta del av motionen men lämnar inget förslag till beslut.

Motionen bifölls av mötet

M 21 HK 3, SVERAKs hälsogrogram, OCI – PRA

Ny text:

Progressiv retinal atrofi (PRA) hos ocicat

Hälsoprogrammet antogs av SVERAKs årsmöte 2009.

1. Syfte

Syftet med hälsoprogrammet är att förhindra att det föds katter med dubbla anlag för PRA.

Hälsoprogrammet bygger på DNA-testning.

2. Bakgrund

PRA är en ärftlig ögonsjukdom. PRA ärvs recessivt, dvs båda föräldrar måste bära anlaget för att avkomman ska drabbas. Det finns några olika genetiska defekter som leder till PRA. Den vanligaste mutationen är rdAc som förekommer hos flera kattraser. PRA hos abessinier och somali är mest känt men rdAc finns även hos siames och ocicat. Läs mer om PRA här.

3. Omfattning

uppfödare inom SVERAK förbinder sig att:

• • DNA-testa katter som används i avel, om inte båda föräldrarna till aktuell avelskatt har DNA-testats fria

• • förse SVERAKs kansli med intyg på DNA-tester

• • följa de avelsprinciper som beskrivs i punkt 4

4. Avelsprinciper

Följande avelsprinciper gäller:

• • rdAc- normal katt paras med rdAc- normal katt.

• • rdAc- normal katt paras med rdAc-bärare.

Avkomma i första generationen efter fritestade (PRA-normala) katter betraktas som PRA-normala

Om en önskad parning inte uppfyller kraven måste uppfödaren skicka en ansökan med angivande av skäl till SVERAK, som kan godkänna parningen. Ansökan ska vara godkänd innan parning får ske.

Kattens ägare ansvarar för att DNA-intyget har korrekt uppgift om kattens namn, registreringsnummer och id-nummer.

Uppfödaren ska i samband med registrering av kattungar skicka intyg från DNA-testning av föräldrarna till kullen (eller deras föräldrar i det fall hanen och/eller honan man avlat på är avkomma i första generationen efter fritestade katter) till SVERAK:s kansli Uppgifterna förs in i SVERAK:s stambok.

Dokumentationen i stamtavlan sker enligt följande formuleringar:

• PRA-bärare enligt DNA-test

• PRA-normal enligt DNA-test

• PRA-normal enligt DNA-test på föräldrar eller föregående generation

5. Varaktighet

I december varje år förser SVERAK:s kansli rasrådet och Hälsokommittén med en sammanställning över de intyg som kommit in under året (antal intyg och antal bärare). Med utgångspunkt från statistiken tar Rasrådet och Hälsokommittén årligen gemensamt ställning till om hälsoprogrammet ska fortsätta i sin nuvarande form eller ändras.

Motivering: Förtydligande och omstrukturering av nuvarande hälsoprogram. Separerar hälsoprogrammen efter ras.

Rasrådets yttrande: De flesta av Ocicat uppfödarna tycker fortfarande att det är onödigt med ett Hälsoprogram till en så frisk ras men är nöjda med att vi får ett hälsoprogram  får ett hälsoprogram för vår specifika ras och inte placeras in bland andra rasers hälsoprogram och motionen ser ok ut.

Motionen bifölls av mötet

M 23 ALFA 1, JKK 2, SYDK 2, UK 2

FIFes och SVERAK:s regler för Utställning

1.2. Nat. tillägg

Ny text:

Ansökan att få avhålla utställning ska tillställas SVERAK. Ansökan anses giltig först när bokningsavgiften har betalats in. Inga utställningar får arrangeras samtidigt som SVERAK:s årsmöte. Inga nationella eller internationella utställningar får arrangeras under samma helg som Kattens Dag äger rum.

SVERAK-ansluten klubb har rätt att boka en utställning per år, i mån av ledig tid fler. Ansluten klubb som har flera utställningar inbokade under året måste ange vilken av dessa som är huvudutställning. Icke huvudutställning kan bokas tidigast tolv månader före utställningsdatum.

Rasutställningar eller hårlagsutställningar får arrangeras utan dispens då de ej är geografiskt eller klubbmässigt begränsade.

Motivering:

ALFA: Dagen skall ägnas åt information om katter, katten och presumtiva kattköpare på lokala aktiviteter.

JKK: Det finns då större möjligheter för klubbarna att kunna arrangera något i samband med Kattens Dag. Som det är nu är det alltid någon klubb som har utställning vilket gör att många klubbmedlemmar jobbar eller ställer ut.

SYDK: Detta har diskuterats tidigare, vi ser att det är svårt att engagera tillräckligt med medlemmar till Kattens Dag då det samtidigt arrangeras utställning av någon av SVERAK-klubbarna, just den helgen bör lämnas öppen för ett ordentligt Kattens Dag-firande.

UK: Om "vanliga" utställningar arrangeras under helgen för Kattens Dag blir det någon stor utställning på ett ställe, men på andra orter finns knappt några katter kvar att visa upp. Inte bra reklam för katten, kattklubbarna, SVERAK, Royal Canin eller klubbarnas eventuella lokala sponsorer. Observera att om denna motion bifalles så är det fortfarande ok att arrangera klubbmästerskap eller liknande under Kattens Dag.

Styrelsens förslag till beslut:

Bifall. Klubbmästerskap eller andra uppvisningar av katter är fortfarande tillåtna.

Motionen bifölls av mötet

M 28 MSK 3, FIFes och SVERAK:s regler för Utställning

1.15a nationellt tillägg

Ny text:

Efter sista anmälningsdag återbetalas anmälningsavgift om intyg, som visar att anmäld katt har skada/sjukdom/smittsam sjukdom eller misstanke om smittsam sjukdom under utställningstillfället. Intyget ska vara utfärdat av behandlande veterinär senast tre dagar efter första utställningsdagen. Om intyget uppger smittsam sjukdom eller misstanke om detsamma, ska anmälningsavgift betalas tillbaka för samtliga katter med samma ägare. Återbetalning sker endast om utställare anmält förhinder till arrangerande klubb före utställningen.

För katt som uppges ha avlidit ska anmälningsavgift återbetalas. Intyget ska vara den arrangerande klubben tillhanda senast 14 dagar efter aktuell utställning. Då arrangör byter dag eller ort mot vad inbjudan säger har utställaren rätt att få anmälningsavgiften återbetalad.

Motivering:

Idag är det många anmälda katter som inte dyker upp på utställningen utan att detta meddelas till arrangerande klubb. Senare inkommer ett intyg om att katten varit sjuk och avgiften ska återbetalas. Vi anser att det borde tillhöra kutym att man anmäler om ens katt är sjuk till arrangerande klubb och om man inte gör det så återfås inte avgiften.

Styrelsens förslag till beslut:

Bifall. Anmälan om förhinder bör ske skriftligt (t.ex. e-post).

Motionen bifölls av mötet

M 35 TUK 2, SVERAKs nationella utställningsregler 2.3, 2.4, 2.6 Årets katt

Ny text:

SVERAKs nationella utställningsregler

2.3 Poängberäkning lista 1-3 – vuxen, junior/ungdjur, kastrat

• Poänggivande resultat Poäng

• BIS Best in Show vuxen, junior, ungdjur och kastrat 55

• NOM Domarens bästa 45

• BIV Bäst i variant 40

Utöver de 55 poäng som erhålls vid bästa vuxen, junior, ungdjur och kastrat tilldelas ett tilläggspoäng utgörande 0,01 poäng för varje katalogförd närvarande katt inom respektive kategori i klasserna 1-12. För de katter som uppnått minimipoängen, medräknas maximalt de fem bästa poänggivande resultaten (se ovan).

2.3 Poängberäkning lista 4, 5, 10 och 11 – senior/veteran och huskatt senior/veteran

• Poänggivande resultat Poäng

• Bästa senior/veteran 30

• Klassvinnare 25

• 2:a 20

• 3:a 15

Utöver de 30 poäng som erhålls vid bästa senior/veteran tilldelas ett tilläggspoäng utgörande 0,01 poäng för varje katalogförd närvarande senior/veteran inom respektive kategori. För lista 10/11 huskatter gäller antal katalogförda närvarande huskattseniorer/veteraner. Det krävs att katten har erhållit poänggivande resultat från minst 3 och högst 5 utställningar. De 3-5 bästa resultaten räknas och summeras.

2.6 Poängberäkning lista 9 – huskatt

• Poänggivande resultat Poäng

• BIS Huskatt Korthår/Långhår 35

• Klassvinnare 25

• 2:a 20

• 3:a 15

Utöver de 35 poäng som erhålls vid Best In show Huskatt Totalt och Best in Show Huskatt Korthår /Långhår tilldelas ett tilläggspoäng utgörande 0,01 poäng för varje katalogförd närvarande huskatt inom respektive hårlag. Det krävs att katten har erhållit poänggivande resultat från minst 3 och högst 5 utställningar. De 3-5 bästa resultaten räknas och summeras.

Motivering: Tilläggspoängen blir mer relevanta om endast de närvarande katterna medräknas.

Motionen bifölls av mötet

Förhandlingarna avslutades i lämplig tid på lördagen inför supén och återupptogs sedan på söndagen