På väg in till hotellet fastnade vi i
karaokebaren. Äntligen! Jag har alltid velat
försöka och fick iaf chansen på en halv låt.
Sedan satt vi där i tre timmar och två
drinkar. Superroligt. NU har vi semester.
George, med mikrofonen och som säljer
ljudutrustning.
När gästerna inte sjöng, så fick han göra
det. Vi tyckte att han var bra. Irena syns
också.
En kväll köpte vi glass från en sådan här
bar. DET var ett misstag, den var nästan
dubbelt så dyr som hemma. Räknar de
verkligen med att alla är
första-gångs-turister? För man gör ju bara
en sådan sak en gång.
Dag 3.
Vi försov oss och höll på att missa
frukosten. Sockerkakan försvann innan vi han
ta av den. Sedan letade vi oss ned till
stranden. James, min rollator, fick följa
med. Då slipper man släpa på den tunga
badväskan. I samband med andra resor, så har
vi avstått från stranden, för att vi har
svårt att bära. Man kunde köra tills ca
10-15 meter från stolarna. Visserligen var
plankorna trasiga och eländiga sista biten.
"Slutet på säsongen" fick vi höra, en
kommentar, som vi hade stor respekt för
första gången, vi hörde den, men tröttnade
på och blev irriterade på till slut. Vi var
ju här NU.
Stranden var toppen med mjuk fin sand, inga
stenar någonstans inte heller i vattnet. Det
blåste ganska lagom och behagligt för
svalka, men en aning mycket för att
Ingerbeth skulle bada mer än tårna. Jag
tyckte att det var varmt och skönt och
roligt att hoppa i vågorna. Det finns fina
rena toaletter, med snälla tanter på
stranden. Och det
finns billiga snacks att köpa också.