Sista solpasset idag är vid poolen. Jag var
ju tvungen att testa snurrutschbanan en
gång och så den raka, när Ingerbeth filmade
mig.
Mitt problem var inte att åka ner för kanan
utan att knata upp för alla trapporna
Lite kaos på flygplatsen. Det var ju en lång
trappa, där vi checkade in och ingen hiss.
Så vi fick gå bort till en annan ingång.
Security-personalen var väldigt otrevlig,
rester från den gamla
öststattiden? "Här finns ingen
hiss" sa de och kunde absolut
inte tänka sig att tala om att
det faktiskt fanns en ramp. Vi
släpade James ner för en trappa
och undrade vart vi hamnat. Och
var fanns alla kompisarna? Vi
såg några utgångar, men på
monitorn stod de inte vilken som
var vår. Vi slet upp för en
annan trappa, som inte ledde
till något, ner igen och bort
till information, som såg stängd
ut, fast det var den ju inte,
men vid detta laget var jag helt
hysterisk och trodde vi skulle
missa planet.
Dålig information och
ledning av Fritidsresor, tycker jag. Om man
vill klara sig själv, behöver man ju inte
åka charter. Men så dök de upp, de andra
svenskarna och vi hittade rampen och fick
reda på att alla utgångar var där, där vi var, så
paniken gick ju över.
När vi landade på
Landvetter, var det mitt i natten, kallt och
blåsigt. Blåsten hade varit värre, så vi var
glada att vi fick landa hemma och inte någon
annan stans.
Massor, massor att göra hemma, katterna
inklusive kattungarna, som vuxit så mycket,
mår bra. Nu väntar vi bara på nästa
semester.