Rusade ner klockan åtta till frukosten, för
idag SKULLE vi ha nektariner. De var redan
borta! Men jag lyckades övertala personalen,
som visade sig ha en stor skål på lager.
Underlig policy.
Vi snackade med ett svenskt par, som vi inte
talat med tidigare och stämde lite löst möte
med dem på stranden. Men på vägen ner gjorde
vi en avvikare, vi letade efter en speciell
affär, så vi fick en helt ofrivillig
morgonpromenad. Vi hittade inte affären och
mötte våra nya vänner på väg upp från
stranden. De hade inte fått sitta på sina
handdukar på sanden! När vi betalde våra
stolar, försökte jag påtala det otaktiska i
vad vakten hade gjort, men han såg bara helt
oförstående ut. Så det kan bli.
Fantasisk dag på stranden igen. Det känns
som om jag upprepar mig. Vi har bestämt att
vi ska försöka komma tillbaka hit. Så här
bra semester har vi nog aldrig haft. Kanske
slapp vi det beryktade stöket, för att vi
åkte så sent på säsongen. Det verkar som om
barnfamiljerna var nöjda också.
På kvällen tog jag ett djärvt beslut och
gjorde en pytteliten tatuering, min allra
första.
Annette och Greger på baren och Annika med
Annette
Annikas och Cissis barn sjunger Abba
Dag 7.
Fritidsresors kontor ligger precis bredvid
karaokebaren.
Men det såg inte vi, bara den blommande
hibiskushäcken.
Uppe tidigt, försökte tigga nektariner, de
delade dem i bitar, som om det stoppade oss.
Några räder ut på stan för sista shopping.
Vi HITTADE DEM! Typ svarta piratbyxor med Ed
Hardy-glitter. Ashäftiga. Sedan packning,
rummet ska ju lämnas, lånade handdukar till
stranden, ja, ja, men vad gör man. Bihålorna
är knökfulla, men det har faktiskt inte
känts obehagligt de sista dagarna. Det var
dock lite intressant att försöka sjunga
igår, när jag knappt kunde prata. Jag valde I'm Yours med Jazon Mratz, som Lizza har
lärt mig.
Stämbanden är så misshandlade att jag
bokstavligen knappt kunde prata, men...