Kattungar

Lilla Blås första kull/Little Blues first litter

Pappa/Father: S*Zanders Bellman.

Mamma/Mother: Brilliants Little Blue Sapphire

Grand Slams nya husse tog också film

Filmer tagna då ungarna är mellan 6 och 7 veckor gamla
Tryck på bilderna/Please press the pictures for movie

Kullklass, Svenljunga 28 september 2008, placering 3:a

Tvåkattungar och en nöjd kund

Jag sover när jag vill, vadå ta foton?? Pirot Grand Slam 4 veckor

26 dygn

26 dygn

Pirot Gardenia Garden och Pirot Grand Slam

Förlossningen
Eftersom jag inte haft min normala siesta idag, så somnar jag framför TV:n ca 20:30 och vaknar 23:30. Spelar ingen roll, det är bara fotboll ändå. Ofattbart att TV4 kan med att så totalt köra över de 50% av sina tittare, som inte vill se på sport. Men jag har garderat mig och har mycket bandat liggande. Klockan är 23:30 vad gör man? Yrvaken bestämmer jag mig för att gå upp i sängkammaren och försöka sova vidare. I köket tar jag min medicin och Lilla Blå sitter på golvet och spinner extremt högt. Jag tittar på henne. "Ska du ha barn nu redan?" "Kryst" säger hela hennes kropp. "Va??" "Kryst" säger kroppen igen. "Stön" säger Lilla Blå. Geeeeeeeeeeeeeeee!!!!

Ena boet är inte helt klart, det andra är för litet, vågen är inte kollad. Jag rusar upp för trappan med den stora Vari Kenneln, hur jag nu klarade det. Normalt har jag svårt att gå upp och ner utan något att bära och den är ganska tung och otymplig, varför jag tidigare primärt valt att ta upp den mindre boxen. Men jag tycker plötsligt inte att den räcker. Jag kompletterar bäddningen och rusar ner igen. "Pip" säger det under köksbordet! Som förstföderska visste Lilla Blå inte riktigt var hon skulle göra av sig. Hon började mitt på golvet, som jag misstänkte att hon skulle göra, då hon inte sökt sig till något bo eller försökt bädda någonstans. Men i sista minuten fick en instinkt henne att söka en litet mörkare plats. Detta gör honan för att skydda ungarnas ögon från starkt ljus. Jag hade visat henne boet flera gånger, men det var ju inte lätt för en ny blivande liten mamma att förstå.

Med möda flyttar jag ut köksbordet. Där ligger första ungen avnavlad och pigg. Jag tar mor och barn och bär upp dem till boet, som jag har placerat längst ner i min säng. Under årens lopp har det skett många förlossningar här. Drygt en halv timme senare kommer nummer två. Jag passar på att kolla den första medan Lilla Blå föder och pysslar med syskonet. Ettan verkar vara en pojke. Hon sköter allt lugnt och sansat och jag känner att jag inte ska blanda mig i för mycket. Jag kollar lite oroligt att hon inte ligger ihjäl den första medan hon föder den andra. Grisar ligger tydligen ganska ofta ihjäl sina små, varför man konstruerar deras bon så att ungarna kan komma undan längs kanterna. Jag har hört att det även förekommer bland hundar. Men på katt är det ovanligt. Jag har tyvärr dock haft en sådan katt och är därför alltid lite extra oroligt i samband med första kullen till varje hona.

Killarna, Extra och Zorro, är med i sängen och är väldigt nyfikna. Nya lukter och nya ljud. Men jag låter dem inte gå in i boxen. De får nosa på ungarna i min hand. Tvåan är nog en hona och även trean, som är född inom en timme från ettan. En ganska snabb förlossning. Fyran kommer en kvart senare. Här går det undan. De ser lite små ut men inte uppenbart prematura. Vi måste har räknat lite fel. Troligen blev Lilla Blå kompis med maken Bellman lite tidigare än vad de visade.

ca 1 dygn

Enya och Cecille är på väg in i rummet. Enya pratar lite med mig kanske klagar hon över att jag stängde ut henne i ösregnget några minuter. "Men du kunde stått under granen" sa jag. Jag hade varit rädd för att Lilla Blå skulle rusa ut mitt under förlossningen, så jag blockerade luckan till rastgården innan jag fick upp henne i boet. Men Enya blir aldrig blöt in på kroppen. Hon har en tjock tät päls där håren liksom ligger i kors så att vätan inte når ner i första taget.

Cecille verkar lite skrämd av hela spektaklet och drar sig ut i övre hallen igen. Hon har snabbt anpassat sig här och visar ganska stor självständighet. Det spinner fortfarande högt i boxen, så kanske är det ännu en unge på gång. Jag har inte kommit åt att kolla den fjärde ännu, men jag såg precis när den kom att den sprattlade för fullt. Lilla Blå ligger med ryggen ut nu, så jag vill inte störa. Jag smet ner och hämtade block och penna, så att jag kan ligga här och skriva detta.

Killarna har lugnat ner sig och ligger på den andra sängen. Enya låg bredvid dem en stund också, men hon har gått igen. Regnet öser ner utanför. Jag har inte hunnit kolla vågen ännu och min nya fina kamera är trasig. Får se om jag kan låna en i morgon. Klockan är strax efter ett och det spinner så högt i boxen. Hon ser i och för sig ut som om hon var klar nu, hon kan ju mycket väl spinna så där högt ändå. Jag tar ut alla barnen och passar på att dra av översta lagret i bädden så att den nya lilla familjen får torrt och rent att ligga på. Ungarna verkar pigga och välskapta fast de skiljer en del i storlek. Så vitt jag kan se är det en hane och tre flickor. Vad duktig hon har varit, skött allt själv och ätit tre moderkakor. Det är nyttigt för mamman att äta minst en för det sätter igång andra viktiga procedurer i kroppen. Tur att vi slipper äta våra moderkakor. Undrar om vi gjorde det någon gång i urminnes tider.

Vad glad jag är över "min" kull, den första på tolv år. Nu hoppas jag att ungarna växer fint och att de får fina hem. Några av dem diar redan och man hör rogivande sugljud. Man behöver inte vara religiös för att tycka att en förlossning är ett underverk och att det är en ära varje gång man får uppleva detta.

Tryck här för att se kattungarnas första veckor

Resultat av DNA-test för PKD. N/N = Lilla Blå bär inte genen för PKD
Resultat av DNA-test för blodgrupp. N/N = Lilla Blå är A eller AB

Dessa viktsiffror är endast för denna kull och ska inte användas som allmänna eller representativa för rasen